Varg
Canis lupus

 
Vi har för närvarande ingen fast stam av varg i våra län. Länen har däremot haft besök av vandrande vargar vid flera
tillfällen dom sista åren, då troligtvis unga hanar som har lämnat sin familjegrupp för att söka honor.
 
Vargen är det största av de vilda hunddjuren, normalvikten för vuxna djur är 30-50 kg. Vargen är högbent med
rak rygglinje, vilket ger en rektangulär profil, Den har kraftigt huvud och stora tassar. Svansen är proportionellt
sett kortare än till exempel rävens och hålls vanligen hängande. Färgen varierar kraftigt. Vanligast är grå eller
gulaktiga färgvarianter, ofta med mörkare stickelhår på ryggen och ljusare buk. Även ansiktet kan ha
varierande teckningar även om det mest karaktäristiska draget är vita kinder. Hos skandinaviska vargar når
aldrig det vita över ögonen.
 
Vargarna lever normalt i mindre familjegrupper som splittras i samband med parningstiden i februari-mars.
Vargen blir könsmogen vid 2 års ålder. I en familjegrupp föder vanligtvis endast en tik ungar. Dräktighetstiden
är ca 65 dygn. Antalet valpar varierar stort, men 6 utgör medelvärdet. Lyan är ofta enkel, ett hål i en
sandbacke eller i en bergskreva
 
2010-06-22. Ny preliminär rapport över stationär vargförekomst i Sverige säsongen 2009/10.
Varg i Sverige vintern 2009-10
 
 
Slutgiltig statusrapport för varg i Sverige vintern 2008/09
Slutrapport
 
Slurapport till Naturvårdsverket
Den Skandinaviska Vargen
 
Dödlighet och illegal jakt i Skandinaviska vargstammen
Rapport nr. 1 /2008
 
Vargläget i Sverige 2007-2008
Statusrapport
 
Vargläget i Sverige 2006 - 2007
Statusrapport
 
Nedan länkar till kartor på vandringsvargar som besökt våra län.
 
Varg 1999-00 Varg 2002
   
   
                                              Foto i hägn Conny Johansson                                                Foto i hägn Conny Johansson
   
Nedan bilder på en varg som besökte Kalmar län 2006
Foto. Copyright Anders Sandsborg
   
Nedan foto på en varghona som vistades i norra Östergötland -98,-99.
Skira som hon kallades är fotograferad av Hans Blomberg
Copyright © Hans Blomberg
 
Byteshantering
   
Vargen är ett stort rovdjur som kan döda stora djur som älg. Deras käkmuskler och tänder är mycket
kraftiga vilket de drar nytta av då de dödar sina byten. Vanligen dödas bytet med få och kraftiga bett i halspartiet.
Mindre byten kan dödas med bett över ryggen. Ofta används både rygg och halsbett. De kraftiga betten orsakar
vanligtvis krosskador. De har full kapacitet att bita av kraftiga ben på bytesdjur.
   
Nedan får dödade med kraftiga bett i hals Nedan får dödade med kraftiga bett i hals och rygg
  Foto Länsstyrelsen Conny Johansson   Foto Länsstyrelsen Conny Johansson
   
  Foto Länsstyrelsen Conny Johansson  Foto Länsstyrelsen Conny Johansson
   
Nedan bilder på en vargdödad Drever på Vikbolandet 1999.
   
Dödande bett över hals och nacke Skador på höger sida
Foto Länsstyrelsen Conny Johansson Foto Länsstyrelsen Conny Johansson
   
Skador på vänster sida Två kraftiga bett över rygg
Foto Länsstyrelsen Conny Johansson Foto Länsstyrelsen Conny Johansson
 
Spår
Vargspår i mjuk jord
                                                                    Foto Länsstyrelsen Conny Johansson
   
Vargspår i snö, baktass över framtass Vargspår på is, baktass över framtass
   Foto Länsstyrelsen Conny Johansson    Foto Länsstyrelsen Conny Johansson